Jag sitter i en lägenhet utan soffa, tv, dator eller internet. Lyssnar på när Douglas drömmer mardrömmar samtidigt som jag glor ut genom köksfönstret vart inte en själ synts till. Jag tänkte tvätta kläder idag, bara för att fördriva tiden och delvis för att det skulle behövas såklart, men upptäckte att jag inte hade nå tvättmedel och att affären stängt för en timma sen då. Men hörrni sånt är livet ibland och jag har inte gråtit en endaste skvätt för det.

Nästa vecka hämtar jag soffa från kiruna, internet kopplas på och min tv levereras hit. Och om två veckor får jag sätta igång med lastbilsutbildningen som jag länge väntat på och som kan ge mig ett bra yrke i framtiden. Så även fast livet kan kännas som graven så brukar det oftast ljusna bara man ger det lite tid. Det är såhär jag brukar uppmuntra mig själv, det funkar oftast.

För övrigt så har min syster gift sig igår, det var otroligt fint. Både hon och Alexander var super fina och framförallt tillsammans. Hoppas dom lever lyckliga i alla sina dagar, men det tvivlar jag inte på.

Nu ska jag bli lite upptagen här igen med att inte göra nånting. Adios