fuck a duck

Varför blire alltid så att jag hamnar här när jag är riktigt förbannad!? Lite stört. Jag är faktiskt riktigt förbannad. Det syns kanske inte på mig speciellt mycket, men jag brinner inombords. Jag kan förklara såhär, det finns en person som gör livet så surt för mig, daag ut och dag in. Jag syftar absolut inte på Axel, han gör det bara mycket, mycket bättre. Jag syftar inte heller på någon i min familj. Dom går aldrig emot mig såhär. Utan det är helt enkelt någon som absolut, överhuvudtaget inte känner mig för femton öre. Meeen jo hör på det här, hon tror på fullaste allvar att hon vet precis allt. egentligen om alla.. Men i det här fallet mig. Under en väldigt lång tid har hon betett sig som en ragata. Sen sitter hon och snackar om barnuppfostran, hur det ska gå till. Haha, det är ju nästan så man blir gråtfärdig. Då undrar ju jag, vart kommer hennes uppfostran ifrån. Alla lögner? att vara fördomsfull? skit snack? och efter så många år på skolan som påståtts ha skötts så fint, så har man inte lärt sig att det finns miljoner människor på jordklotet. och det finns inte en enda som tänker och tycket precis likadant. Det är komiskt att man missat nästan den viktigaste biten, för att faktiskt fungera i ett samhälle. Vänta bara tills jag brister totalt. Sån är jag, jag härdar ut ett väldigt bra tag. Försöker nonchalera det. Men går det för långt så spricker jag. Nästan bokstavligen.